En lite annorlunda vecka

Vem är Susanne? Vad har du för erfarenheter? Vart är du om tio år? Hela veckan har varit fylld av dessa frågor och tusen andra. Det har varit intressant och lärorikt men jag hoppas innerligt att nästa vecka har ett annat innehåll. Två långa (läs nervösa) dagar väntar nu innan jag förhoppningsvis får ett glatt besked. Det känns som att det är en evighet till måndag…

Träffade på en ekorre efter veckans sista frågor. Kanske var det Piff, eller Puff, som ville önska mig lycka till? Jag tolkar det i alla fall som ett positivt tecken. Det är ju trots allt inte varje dag som en ekorre springer förbi en, stannar upp och tittar på mig, för att sedan springa vidare…

FN får gärna ringa mig

Enligt SVD idag så är det få svenskar som söker jobb hos FN. Vad de glömmer att skriva är att FN oftast kräver att du ska ha en masters amen, en massa års arbetslivserfarenhet och tala minst två av FNs officiella språk… så jag tror det finns fler anledningar till varför så få svenskar ej söker sig till FN än enbart brist på information.

Jag skulle i alla fall inte tacka nej till ett jobb hos FN om det finns något jobb inom organisationen som jag är kvalificerad för. Låt mig bara veta vart jag ska skicka min ansökan.

Möte i Stockholm idag

Tänk er att ni har ett viktigt möte som ni ska gå på. Du åker extra tidigt för att vara säker på att du kommer i tid till mötet. Tåget till Stockholm gick som det skulle. Nu ska du bara ta bussen till mötet. Vad gör du då om bussen fortfarande inte har kommit, efter att du har stått och väntat i 25-30 minuter? Jag fick nästan panik imorse. Kände hur tiden tickade iväg alldeles för fort. Vart är bussen?!?!?!

Till slut blev det nödlösning som gällde. Taxi. Kom fram till mitt möte i Stockholm precis i tid. Puh. Nu gäller det bara att hålla tummarna för att mötet faktiskt gick bra! Lärdom att ta med sig från mötet: Inget ämne är förbjudet. Inte ens Nalle Puh eller Vita Huset.

Bilder från Oxford

Nu har jag äntligen lagt in bilderna från kameran i datorn, så här kommer lite bilder från mina 3 veckor i Oxford som språkreseledare.

Group ”Terry” i Oxford Castle i fängelset

Utsikt från Oxford Castle över staden Oxford

Resans höjdpunkt! Äta på Jamie Olivers restaurang ”Jamie’s Italian”

EF Disco

Här, på Harefields, bodde jag i en jättetrevlig värdfamilj.

Ett litet positivt besked

Nu ikväll så fick jag ett email från ett företag där jag har sökt arbete. När man själv sitter hemma och skriver ihop en jobbansökan och skickar iväg – ja man förstår inte riktigt hur många andra människor som också sitter och skriver ner sina meriter och erfarenheter. Inte förrän när man får ett mail som meddelar att över 500 personer, på bara en vecka, har sökt samma tjänst som en själv, så förstår man hur många som egentligen söker arbete. Det blir lite mer verkligare.

Jag fick i alla fall ett positivt besked, vilket gör tillvaron lite ljusare. Jag har gått vidare i processen, så det är bara att hoppas att det går hela vägen! Det gäller att hela tiden kämpa vidare och tro på sig själv.

Det får bli Uppsala imorgon istället. Västerås med Mälaren som svalkar lite i denna sommarvärme lockade alltför mycket. Det är lite roligare att njuta av sommaren när man kan sitta och titta ut över Mälaren.

Akademiska 5 minuter

Hello from Oxford! Idag har jag suttit pa en sightseeing bus och akt igenom hela Oxford. Helt underbar stad. Fick bland annat lara mig att har ar det inte, som i Uppsala, en akademisk kvart som galler. Utan har i Oxford kor man med akademiska 5 minuter. Allting startar 5 minuter senare har an pa andra hall i England. Dock verkar mina studenter, framfor allt spanjorerna, tro att vi kor med akademiska 30 minuter. De ar alltid sena! Riktigt irriterande!

Just nu har vi brittiskt vader. Bara en massa regn och graa moln. Kanske inte sa konstigt da att man har blivit forkyld. Dock ar jag pa battringsvag vilket ar bra for imorgon ska vi aka skridskor! Ska bli kul!

Bara 5 dagar kvar nu innan jag ar hemma!

Uppdatering fran Oxford

Nu har snart 2 veckor gatt sedan jag kom till Oxford. Peppar peppar, men det borjar lugna ner sig nu. Min telefon har inte ringt pa 1,5 dygn vilket ar rekord. En tyst telefon betyder glada studenter och sadant gillar vi!

Det regnar, vilket kanske inte ar sa konstigt med tanke pa att jag befinner mig i England, sa det blir nog ingen fotboll i parken med studenterna. Annars, fram till igår, så har vi faktiskt haft tur med vadret!  Ikvall blir det i alla fall UV-disco. Det ska bli kul att se vad studenterna hittar pa for klader. Vet inte hur manga ganger som jag har sagt det, men det ar sa himla haftigt att sta pa scenen och dansa EF-dansen och se hur 700 andra personer dansar likadant!

Ska strax ivag in till stan for att traffa mina studenter. Tror sedan att om vadret tillater, att jag ska promenera runt lite i staden. Kanske kopa lite vykort. Oxford ar en oerhort vacker och mysig stad med alla gamla universitetsbyggnader!

Bild av Palle, den danske ledaren, på bla Bodleian Library

Disco tonight!

Precis som mina studenter, sa bor jag ocksa i en vardfamilj, sa kallad host family. Jag bor hos ett jattetrevligt par, Alison och Gareth, tillsammans med en dansk och en italiensk ledare. Enda nackdelen med mitt boende ar att det tar mig lite mer an en timme att ta mig till skolan.

Ikvall ar det disco, vilket betyder disco duty. Dock for oss ledare som ej ar lokala, sa innebar det framst att se till sa att ens studenter hittar till discot, har kul samt att man som ledare ska sta pa scenen och dansa. Sa fort DJn spelar Keisha och laten BLOW sa ska man dansa EF dansen. Ser jattehaftigt ut! Grym kansla att sta pa scenen och se hur 500 studenter foljer ens moves och alla dansar likadant!

Vad har ni for er?

Hello Oxford!

Nu ar det dag 5 har i Oxford och idag har jag varit med min internationella grupp (som bestar av fransman, tyskar, danskar och spanjorer) till London for en massa sightseeing. Helt galet. London ar fullt av EF, STS och tusen andra språkreseforetag. Overallt kan man hora ledare som skriker/ropar ”Come on guys, let´s get going!” eller ”Keep up, keep up”. Jag har ont i halsen nu efter att ha ropat hela dagen. Inte latt nar man ska se till sa att ingen av ens 30 studenter tappas bort i ett vimmel av turister.

Livet har borta ar oerhort intensivt. Man hinner knappt uppfatta att man faktiskt befinner sig i denna fantastiska stad. Forhoppningsvis lugnar det snart ner sig.

Lagger upp bilder nar jag kan. En dansk ledare, som bor i samma hostfamily (underbar!) som jag, var snall nog och lanade ut sin laptop till mig. Ikvall har jag, den danska ledaren och den tyska ledaren varit pa puben och atit fish n chips. Helt underbart efter en hektiskt, intensiv och lang dag. Klockan ar nu ungefar 8 pm men jag kan verkligen tanka mig at ga och lagga mig nu. Ar sa himla trott!

Vi hors!

Nu kör vi!

Idag gäller det. Väskan är packad och det är dags att åka till Arlanda för att träffa mina studenter. Nervös? Absolut men det går nog bra.
Ha det toppen!