På torsdag är det dags för Global Bar: Ryssland – hotet mot journalisterna

På torsdag är det dags för mig att åka till Stockholm för att delta dels vid ett lunchseminarium (mer info om det kommer) men framför allt för att delta vid årets första Global Bar som har temat: Ryssland – hotet mot journalisterna.

Jag har bloggat om journalisternas situation i Ryssland tidigare och om du vill veta mer, tycker det är intressant eller vill engagera dig så kom på detta seminarium! Man kommer att försöka reda ut begreppen om vad som är farligt att säga i Ryssland och varför samt diskutera vad vi kan göra konkret för att stödja journalister i Ryssland. Medverkar gör  Andrej Stolbunov, Beketovs advokat och styrelseledamot i organisationen ”Rättvisa” (www.s-pravdoy.ru/) och Irina Vorobieva, journalist på radiostationen Echo Moskvy och aktiv bloggare.

Glöm inte att ta med dig kontanter, då man kommer att samla in pengar till Michail Beketovs fond! Journalisten Beketov attackerades utanför sitt hem i november 2008. Han slogs medvetslös och lämnades i tron att han var död. Beketov låg i koma från och till i veckor efteråt och läkarna tvingades amputera ett av hans ben och flera fingrar. Polisen la ner utredningen utan att ha gripit någon.

Gör en insats – kom på seminariet och skänk en slant!

Vi ses där! Torsdag 27 januari kl. 17 och framåt på Global Reporting, Stora Nygatan 26, 2 tr upp.

För mer information gå in på Global Bars hemsida.
Läs mer på SILC, lindrighuliganism1, lindrighuliganism2,

Läs gärna mina tidigare blogginlägg på samma tema: TV4 diskuterar våldet mot journalister i Ryssland, Våldet mot journalister i Ryssland

Annonser

Att samla in pengar till en toalett är inte särskilt sexigt

2008 var jag samordnare för en PeaceJam Slam konferens i England. Fokus på denna nationella konferens var att man skulle rapportera tillbaka till alla andra PeaceJam grupper från hela England om vad man har gjort, vilka problem man har haft och så vidare.

En skola berättade om hur man hade gjort research och tittat efter vad just de skulle kunna hjälpa till med och vad för slags hjälp som behövs. En del PeaceJam grupper fokuserade sina fredsinsatser på lokala saker men denna grupp blickade över gränsen. Denna grupp av ungdomar som var i gymnasieåldern hade reagerat på det faktum att många barn går i skolor där det inte finns någon som helst toalett utan man måste göra sina behov ute i skogen eller vid någon buske en bit längre bort och därmed riskera att bli våldtagna. En del väljer till och med att hoppa av skolan. Därför valde denna grupp att man ska försöka hjälpa en skola i Afrika (jag kommer inte ihåg exakt vart) med att samla in tillräckligt med pengar och sedan åka dit och hjälpa dem bygga toaletter.

Jag var väldigt imponerad och är det fortfarande. Nu när jag har lite mer erfarenhet av insamling så blir jag än mer imponerad. Att samla in pengar till någonting så “osexigt” som toaletter är otroligt svårt men dessa ungdomar lyckades. De byggde faktiskt toaletter till en skola. I över ett år engagerade sig dessa ungdomar med att planera och genomföra olika insamlingsprojekt för just toaletter.

Anledningen till varför jag skriver om detta är för att idag är det internationella toalettdagen. Enligt FN så lever 2,6 miljarder människor idag utan tillgång till toalett och en värdig hygien. Är detta okej 2010? Knappast. Fler borde inspireras till att vilja göra en insats som kanske inte är av den sorten som får rubriker i lokaltidningen men som gör en stor skillnad för andra människor.

Intressant? Läs gärna även debattartikeln av Ylva Jonsson (generalsekr. Action Aid)

Läs mer på DN och worldtoilet.org,

Att endast 20% av de insamlade pengarna går till verksamheten är ett svek till alla de som engagerar sig

Har du någonsin stått ute på gator och torg med en insamlingsbössa i handen? Stått och bakat kanelbullar och sedan sålt vid ett bord?

Jag tror vi är många som ikväll blev upprörda över uppdrag gransknings reportage om folkrörelsen hem och skola. För det är nog många som runt om i Sverige kan känna igen slitet och engagemanget som personerna i de lokala Hem och Skola föreningarna har, även om man kanske inte själv har varit medlem i just den organisationen. Jag tror dock att de flesta av oss har på något sätt försökt samla in pengar för att kunna förbättra vardagen. Det kan handla om att klassresor, upprustning av skolgården eller samla in pengar till de som inga har.

Jag har själv stått kalla vinterdagar och skramlat med insamlingsbössa och bakat muffins och bullar till fikaförsäljning. Om jag hade fått veta att 80% av de pengar som man har lyckats samla in går till adminstration och omkostnader (samt krognotor) – ja, besviken, upprörd och arg hade jag blivit. Att pengarna inte går till dess ändamål i en ideel organisation är ju skandal.  Vi förstår alla att det självklart finns kostnader för administration men det är inte acceptabelt att 80% av intäkterna aldrig når fram till det som pengarna ska gå till.

Se uppdrag gransknings reportage här.
Du kan läsa mer om detta på DN.se, SVD.se och SVT.se