Jag har spenderat lördagskvällen i den vackra universitetsaulan, då nobelpristagaren Shirin Ebadi var på besök i Uppsala och gav en föreläsning. Hon vann Nobels fredspris 2003 för sitt arbete med mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.
Jag har lyssnat på Shirin tidigare, både i Bradford och i Los Angeles (PeaceJam konferenser). Det var därför kul att hon hade ett annat fokus idag, där hon hela tiden länkade samman saker och ting till vad som pågår i Egypten, Tunisien och Libyen. Men hon pratade även om Iran och hur hon hoppades att människorna i de länder som nu söker demokrati, blickar mot Liberia och inte mot Iran. Iran som, enligt Ebadi, kan jämföras med Nordkorea när det gäller att kränka mänskliga rättigheter. För i Iran, är en kvinna bara värd hälften av en man.
Det är intressant att höra Shirin Ebadi prata. Samtidigt som det känns väldigt långt borta, i en helt annan värld. Men det är då som Shirin Ebadi berättar att vi idag lever i en global värld. Vad som sker på en plats påverkar andra delar av världen. Är man därför ignorant mot vad som försigår i ett land, ja då godkänner man i tysthet det som en diktator håller på med. Mycket kloka saker sas ikväll. Väldigt mycket var inspirerande. Dock saknade jag PeaceJam-andan, som nobelpristagarna har när de pratar vid PeaceJam konferenser. Den där andan att ”nu måste ni lyfta på rumpan och agera, engagera er!”.
Smilesuss 